Domar sätter stopp för drönarfotografering

Fotografer beskriver det som ett dråpslag. För någon vecka sedan kom ett par domar som i princip sätter stopp för all fotografering med drönare. Papperstidningen har pratat med två drabbade lokala företagare.

– För mig är det lite som att förbjuda en hammare för en snickare, för att den kan användas som mordredskap, säger David Lenander.
Han driver sedan fem år företaget Lenanders fotografiska, som jobbar mest med foto av fastigheter och bostäder för mäklare i mellan- och nordvästra Skåne. Flera av uppdragen sker numera med hjälp av drönare. Det är en verksamhet som han tänkt utveckla än mer, men som han nu får lägga på is.
– I princip kan jag inte jobba alls med drönare, säger David Lenander.
Högsta förvaltningsdomstolen har i två domar tolkat kameraövervakningslagen (se faktaruta). De innebär i praktiken slutet för all drönarfotografering.
David Lenander måste numera söka tillstånd för att få flyga med drönare med kamera inom område där allmänheten kan vistas. Dessutom måste syftet med fotograferandet vara att ”förhindra, utreda eller avslöja brott samt att förebygga olyckor”.
– Möjligheten att få tillstånd är jättebegränsad, säger David Lenander.
För att fotografera lite högre uppifrån måste han nu använda ett stativ som kan nå upp till sju meter. Det är nämligen tillåtet att använda en kamera som är ”uppsatt”, enligt domen. Det innebär också att det går att fästa en kamera på instrumentbrädan på bilen eller på cykeln.
– Lagstiftarna har tolkat lagen riktigt, men det är en gammal lag som är i otakt med tiden, säger David Lenander.
Regeringen tillsatte för ett år sedan en utredning om kameraövervakningslagen. Den ska vara klar i juni 2017.
– Jag tror att man från politiskt håll inser det orimliga med en sådan lag, säger David Lenander.
Johan Spjuth är vd för Landskronaföretaget Active Drone Systems.
– Det är ytterst få tillfällen där lagstiftarna på ett bräde dödar en hel bransch, säger han.
Det är en bransch med företag med ”miljardomsättning”, enligt branschorganisationen UAS Sweden. UAS står för Unmanned Aerial System.
Johan Spjuth har jobbat en hel del med flygfoto och flygfilmning för företag inom bygg- och anläggningsbranschen och med arkitektfirmor.
– För egen del innebär det att jag inte kan ta uppdrag där allmänheten vistas, säger Johan Spjuth.
Skulle han vilja göra det, till exempel för en enskild villaägare, så måste han ha kamerövervakningstillstånd för cirka 4000 kronor, en byråkrati som i sig kan ta flera veckor.
– Jag gillar det inte alls. Men vi hoppas kunna påverka lagstiftarna på sikt genom vår branschorganisation, UAS Sweden, säger Johan Spjuth.

Det är numera inte tillåtet att fotografera med drönare. Stativ går däremot bra. Fotografen David Lenanders stativ kan nå upp till sju meter.
Det är numera inte tillåtet att fotografera med drönare. Stativ går däremot bra. Fotografen David Lenanders stativ kan nå upp till sju meter.

Detta innebär domarna
I två domar har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) tolkat kameraövervakningslagen.
En av domarna handlar om ett företag i mellansverige som hade ansökt om att få filma med drönare. Knäckfrågan var om drönaren är en ”övervakningskamera” och om den skulle anses vara stadigvarande ”uppsatt” eller inte. Domstolen slog fast att det är en övervakningskamera och att den skulle anses vara uppsatt i lagens mening. Därmed krävs tillstånd enligt kameraövervakningslagen och då måste fotograferingens syfte vara att ”förhindra, utreda eller avslöja brott samt att förebygga olyckor”. I praktiken innebär domen att kommersiell och journalistisk användning av drönare totalförbjuds på studs. Däremot är det tillåtet att fästa en kamera i vindrutan på bilen eller på cykelstyret.
”Den är därmed uppsatt i förarens omedelbara närhet och manövreras av denne på platsen. Den är därför inte en övervakningskamera.”, skriver HFD i ett pressmeddelande.
HFD skriver vidare:
”När det däremot gäller kameran på drönaren ska den fotografera från luften men hanteras från marken. Domstolen ansåg därför att den inte manövreras på platsen. Domstolen fann vidare att kameran kan användas för personövervakning, även om det inte är syftet. Kameran är därför att betrakta som en övervakningskamera. Eftersom kameran dessutom kan riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde är den tillståndspliktig.”