Försenad flyktingersättning kan kosta kommunen miljoner

Vid årsskiftet betalade Migrationsverket ut 21 miljoner kronor till Landskrona stad. Men verket är fortfarande skyldigt många tiotals miljoner i ersättning för flyktingmottagning, och utsikterna är dåliga för att de betalas ut i år. Det kan kosta kommunen miljoner i utebliven avkastning – och många kommuner råkar värre ut.

Flyktingtillströmningen under 2015 och 2016 har gjort att Migrationsverket har halkat efter rejält när det gäller att ersätta landets kommuner för deras kostnader för mottagande av ensamkommande under 18 år, det har Papperstidningen skrivit om tidigare. Trots fyrdubblad bemanning och nattarbete under förra året, så har verket inte hunnit med. Enligt regelverket har Migrationsverket tre månader på sig att gå igenom underlaget och göra utbetalning, efter att kommuner skickat in ansökan om ersättning för sina utgifter. Men den tidsgränsen har överskridits många gånger om.

Som en snabb lösning betalde verket därför ut 60 procent av skulden i ett slag vid årsskiftet. Det utan att syna kommunernas underlag – något som i stället ska göras i efterhand. Totalt är det cirka tre miljarder kronor som nu betalats ut till kommunerna.
– Det var 21 miljoner som betalades ut för Landskronas del, berättar kommunens ekonomichef Jonas Lundqvist.
– I nuläget har individ- och familjeförvaltningen en fordran på 45 miljoner kronor. Till det kommer en fordran på 15 miljoner som utbildningsförvaltningen har för 2016. Men fordringarna byggs ju på hela tiden.

Den stora utbetalningen till trots, det är osäkert om Migrationsverket kommer ikapp med utbetalningarna till kommunerna under 2017.
– Det beror dels på hur snabbt vi kan pröva ärendena och dels på hur många nya ansökningar som kommer in. I dag vet vi faktiskt inte riktigt hur mycket som kommunerna fortfarande ligger ute med och vilka ansökningar som kommer under 2017, säger Åke Svedmert, enhetschef med ansvar för statliga ersättningar för asylsökande på Migrationsverket till Sveriges Radio.

Och det får konsekvenser för kommunerna.
– Landskrona är ju relativt lyckligt lottat som inte har några lån som måste betalas av, säger ekonomichefen Jonas Lundqvist om hur det kan påverka kommunens ekonomi i år.
– Men det är klart att det påverkar vår likviditet* när de pengarna inte kommer in, kommunen har ju ändå utgifter och gör investeringar.

Runt 900 miljoner kronor har Landskrona stad i dag i kassakistan, placerat i olika typer av värdepapper. Och kommunen kan bli tvungen att sälja av en del om inte pengarna från Migrationsverket kommer i tid. Och då minskar även intäkterna.
– Ja det är klart att avkastningen minskar om kapitalet minskar, säger Jonas Lundqvist. Sedan är det naturligtvis svårt att veta precis vad som beror på vad.
Vad tänker du om att ett statligt verk ligger så här mycket efter med sina utbetalningar?
– Det är så klart inte bra, det måste lösas på något sätt. Utbetalningen vid årsskiftet var bra, men det skulle gjorts för länge sedan. Det finns ju många mindre kommuner som har lika stora fordringar på Migrationsverket som Landskrona och har blivit tvungna att ta upp lån för att klara av sina betalningar.

* Likviditet = kortsiktig betalningsförmåga.

Bilden ovan: Trots en utbetalning på 21 miljoner kronor vid årsskiftet så är Migrationsverket fortfarande skyldigt kommunen flera tiotals miljoner kronor. Och det är inte säkert att verket kommer ikapp med utbetalningarna under 2017.