Albins har solsken i blick

Den som passerat Albins folkhögskola i gamla postahuset på Eriksgatan har kanske märkt att det händer saker på taket. Det är folkhögskolan som tillsammans med fastighetsägaren Lindström Fastigheter monterar solceller på taket. Från mars kör folkhögskolan på egen el är planen.

Monteringen på det platta taket är relativt enkel. Solpanelerna fästs vid aluminiumprofiler, som i sin tur säkras mot blåst med ballast.

Det är en jämngrå vinterdag när Papperstidningen får följa med upp på det platta taket, där monteringen av solcellspanelerna pågår som bäst.
– Det kan vara grått ända till mars – men sen vill vi ha sol, skojar Anna-Lena Peeker, projektledare på Lindström Fastigheter, som äger huset vid Eriksgatan där Albins folkhögskola och Capio citykliniken finns.
Det är nämligen i mars som det är tänkt att solcellspanelerna där uppe ska tas i drift och förse Albins folkhögskola med den el de behöver – och mer än så.
– Vi räknar med att Albins kommer förbruka en tredjedel ungefär. Två tredjedelar säljs på elnätet, berättar Anna-Lena Peeker.

180 kvadratmeter solpaneler ska ge en årlig produktion på runt 33500 kilowattimmar. Siffran är uträknad efter ett snitt på antalet soltimmar i Landskrona. I ett land som Sverige med tydliga årstider så blir det naturligtvis mer solel på somrarna, men det är inget problem menar Albins rektor Krister Ramström.
– Eftersom det här är ett så välisolerat hus, så har vi märkt att det går åt mest el på somrarna för att kyla luft, säger han.
– Så det passar egentligen bra.

Krister Ramström är rektor på Albins folkhögskola och Anna-Lena Peeker projektledare på Lindström Fastigheter. Det är de som nu sett till att det blir en solcellsanläggning på postahusets tak.

Statliga bidrag upp till 30 procent av installationskostnaden, bättre solceller och förenklade regler för elförsäljning har bidragit till att intresset för att skaffa solceller har ökat i Sverige . Så pass mycket att länsstyrelserna har haft problem med att beta av ansökningarna i tid. Därför har den statliga bidragspotten höjts till 390 miljoner kronor per år 2017 till och med 2019. Tidigare låg den på 225 miljoner kronor. Men det är inte i första hand statligt stöd som gjort att Albins och Lindströms lämnade in en ansökan för två och ett halvt år sedan som nu är beviljad.
– Det är väl något både vi och Lindströms gått och tänkt på, miljönördar på var sitt håll säger Krister Ramström och skrattar.

Förutom en god affär och miljövinst så finns det ytterligare ett värde för Albins menar han.
– Nu går vi från ord till handling. Vi har ju en kurs som heter ”Global förändring – hållbar värld”, och med solel så kan vi leva mer som vi lär ut.
– Och vi tittar på miljöaspekten i allt vi gör. Till exempel har vi elbilar som tjänstebilar och vi var den första hyresvärden med laddstolpar i Landskrona, säger Anna-Lena Peeker.

Bilden ovan: Runt 20 kilo väger en panel. De monteras med plåtar på sidorna för att minska vindfånget. Dennis Evander (t.v.) och Richard Abrahamson (t.h.) jobbar med monteringen.

Richard Abrahamsson från Solkompaniet i färd med att skruva fast en del av de sammanlagt 180 kvadratmeter solceller som finns på postahusets tak. Att det finns ett stort intresse för solel just nu är något firman märker av berättar han.