Så mycket är Migrationsverket skyldigt Svalövs kommun

Svalövs kommun fick 22,1 miljoner av Migrationsverket i slutet av december. Men myndigheten är fortfarande skyldig Svalövs kommun nästan 60 miljoner kronor i ersättning för flyktingmottagning.

Flyktingtillströmningen under 2015 och 2016 har gjort att Migrationsverket har halkat efter rejält när det gäller att ersätta landets kommuner för deras kostnader för mottagande av ensamkommande under 18 år, det har Papperstidningen skrivit om tidigare. Trots fyrdubblad bemanning och nattarbete under förra året, så har verket inte hunnit med. Enligt regelverket har Migrationsverket tre månader på sig att gå igenom underlaget och göra utbetalning, efter att kommuner skickat in ansökan om ersättning för sina utgifter. Men den tidsgränsen har överskridits många gånger om.

Som en snabb lösning betalde verket därför ut 60 procent av kommunernas sökta belopp före årsskiftet. Totalt är det cirka tre miljarder kronor som nu betalats ut till kommunerna. För Svalövs del var det drygt 22 miljoner kronor som damp ner i kassan innan årsskiftet.
Den stora utbetalningen till trots, är det osäkert om Migrationsverket kommer ikapp med utbetalningarna till Sveriges kommuner under 2017.
– Det beror dels på hur snabbt vi kan pröva ärendena och dels på hur många nya ansökningar som kommer in. I dag vet vi faktiskt inte riktigt hur mycket som kommunerna fortfarande ligger ute med och vilka ansökningar som kommer under 2017, säger Åke Svedmert, enhetschef med ansvar för statliga ersättningar för asylsökande på Migrationsverket till Sveriges Radio.

Migrationsverket är just nu skyldigt Svalövs kommun cirka 59,3 miljoner kronor totalt.
– Med de pengarna hade vi kunnat betala av på vår låneskuld, säger Jan Bengtsson, kommunens ekonomichef.
Kommunens låneskuld uppgår nu till cirka 130 miljoner kronor, banklån som kommunen har för att kunna ha likviditet och bland annat kunna garantera löpande utgifter som löneutbetalningar.
Om kommunen hade haft de dryga 59 miljonerna så hade man kunnat betala av på de lånen. Men räntan är låg (0,03 procent) och Jan Bengtsson tycker inte att man ska överdriva effekten.
– Det är inga stora värden. Strikt ekonomiskt så gör det inget, säger han.
Annat hade det kanske varit om man haft de 59 miljonerna och kunnat placera dem i till exempel aktier.
– Då hade man kunnat göra avkastning på dem, säger Jan Bengtsson.

Kommunalrådet Torbjörn Ekelund (L) bedömer det som mest sannolikt att Svalöv hade använt miljonerna till att betala av låneskulden.
– Nu har det liten betydelse, men om räntan ökar så kan det bli stora belopp. Då kan det snabbt gå iväg. Om räntan ökar så kommer nog tonen att skärpas från de svenska kommunerna också, säger han och fortsätter:
– Man kan säga att vi lånar pengar till Migrationsverket. Kanske hade det varit bättre om de lånat själva. Budskapet till Migrationsverket är ju egentligen: var snälla och betala tack.
Han har dock förståelse för Migrationsverkets situation med den största flyktingströmmen i mannaminne till Sverige. Torbjörn Ekelund betonar också att man måste ha en viss långsiktighet i tanken när det gäller migration.
– De flyktingar som kommer hit kostar pengar, men om tio år, så är det de som bygger vår välfärd. De som kom för tio år sedan är med och bygger välfärden idag.

Migrationsverkets skuld till Svalövs kommun:

  • 59,3 miljoner kronor totalt.
  • De är uppdelade så här: socialförvaltningen: 36,5 miljoner (varav ensamkommande barn står för 33,6 miljoner och LSS 2,9 miljoner). Utbildningsförvaltningen: cirka 22,8 miljoner och avser verksamheterna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola.