Skogförädlingens vagga ligger i Svalöv

Sverige är en av de främsta nationerna i världen när det gäller skogsförädling. Och det var strax utanför Svalöv som startskottet gick på 1930-talet.

Den som kör från Svalöv mot Kågeröd ser efter ett tag skylten ”Skogforsk” på höger sida, men det är kanske inte så många som kör in där.
Det första som möter en besökare som slår igen bildörren vid parkeringen är ett gäng tallar.
– Det är en gammal fröplantage, som anlades på 1960-talet, säger Bo Karlsson.
Han är stationschef på Skogforsk i Ekebo, en privat forskningsstiftelse som finns på tre ställen i Sverige och som bland annat ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige.
– Vi förädlar träd så att Sveriges skogar ska växa bättre och få mer värdefull avkastning. Det gör också klimatnytta genom att växande träd suger i sig koldioxid, säger Bo Karlsson.
Han går fram till en av tallarna, tar på barken, som inte är hård utan som ”flagnar” av. Det är glansbark istället för skorpbark. Glansbark finns normalt i tallens topp. Det kommer sig av att den har ympats, berättar Bo Karlsson. Han leder Papperstidningen på en vandring in i skogsförädlingens och genetikens värld. Han berättar om vegetativ förökning, sticklingar, ympning, somatisk embryogenes, plusträd, fotosyntes och DNA.
Själva grunden i verksamheten är förädlingsprogrammet som är som en cirkel (se faktaruta).
Den består i princip av att man korsar trädindivider, testar och jämför dem och väljer ut de bästa. Sedan börjar man om med korsningen och så fortsätter det. För varje generation väljs träd med allt bättre egenskaper.
– Varje varv ger en tillväxt på tio procent och tar ungefär 20 år, det är därför jag varit kvar så länge, för att se vad som händer, säger Bo Karlsson, som gärna vill slå hål på myten att Sveriges skogar minskar i yta.
Tio procents ökad tillväxt innebär mycket med tanke på att i runda tal 100 miljoner kubikmeter ny ved skapas varje år i de svenska skogarna.

Bo Karlsson har jobbat på Skogforsk i nästan 37 år.

Han har jobbat på Skogforsk i nästan 37 år, till en början var det ute på fältet, där han bland annat valde ut så kallade plusträd. Alltså de bästa träden, som har de egenskaper man vill förädla och föra vidare. Sådana egenskaper kan vara hur snabbt trädet växer, grenvinkel, krokighet, fiberlängd och fibervinkel. Jobbet med att välja ut plusträd av tall och gran avslutade de i slutet av 1980-talet.
– Då dimensionerade vi att det här ska räcka till nästa istid, säger Bo Karlsson och skrattar.
En bit från ingången till Skogforsk står en sockertoppsgran, en mutation. Just det här exemplaret har börjat återhämta sig och se ut som en vanlig gran i toppen. Några meter därifrån en gråtande gran, som växer neråt på grund av brist på en typ av hormon. En bit därifrån står en plantering med hybridasp och i ett växthus björkar som producerar björkfrö till hela södra Sverige. Men Skogforsk verksamhet rör till allra största delen barrträd.
– Sverige är en av de världsledande nationerna och det var här det började, säger Bo Karlsson.
Det var på 1930-talet som ärftlighetsforskaren Herman Nilsson-Ehle som hittade en triploid asp på Lillö i Ringsjön på Bosjöklosters ägor. Han startade Föreningen för växtförädling av skogsträd på Ekebo. Sverige är nu en av de världsledande nationerna, berättar Bo Karlsson.
– Det roliga för oss är att se det som pionjärerna startat. Vi är länkar i hela systemet, säger Bo Karlsson, som från början är jägmästare, med en doktorsexamen i skogsgenetik.
Genom så kallad vegetativ förökning, tar de sticklingar från en individ och kan därmed testa samma trädindivid på fyra olika ställen. Därmed kan man testa kopior av samma träd i olika klimat, som i ett något mildare klimat på Jylland, med tanke på framtida klimatförändringar.
På Skogsforsk pågår nu också försök med somatisk embryogenes, enkelt uttryckt en typ av kloning i laboratoriet. I framtiden kommer de att kunna använda DNA mer. Med hjälp av enbart ett barr hoppas man till exempel se vilka träd som har tunnare cellväggar och därmed löper större risk att spricka vid torka. Frosthärdighet, rotröta är andra DNA-anlag som man håller på och kartlägga.
– Om vi nu gör tio procent tillväxt på en generation, så kommer vi sedan kanske att ha elva. En procentenhet låter kanske lite, men det motsvarar en miljon kubikmeter årligen, säger Bo Karlsson.

På en nyympad tall syns tre honblommor (blivande kottar).
En sockertoppsgran, en mutation. I toppen har den börjat återhämta sig och bli ”normal”.
Efter sex veckor i växthus börjar gransticklingen få rötter.

Skogforsk

Ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige.
Finns på tre ställen i Sverige: Uppsala (huvudkontor), på Ekebo utanför Svalöv och i Sävar.
90 procent av förädlingsverksamheten har att göra med barrträd, men Skogforsk bedriver också visst förädlingsarbete med andra trädslag som björk, hybridasp, douglasgran, lärk och sitkagran.
Är en privat forskningsstiftelse, som finansieras till hälften av skogsnäringen och till hälften av staten.
Har cirka 80 anställda, varav 17 fast anställda på Ekebo.

Förädlingsprogram

1. Test i fält. Träd testas i fältförsök på flera olika platser i skogen. Efter 10-15 år så följer man upp hur det gått för plantorna som nu vuxit upp till träd.
2. De bästa träden väljs ut för fortsatt förädling och för att användas som bas för produktion av skogsplantor. Det sker vanligast via fröplantager.
3. De bästa träden korsas med varandra. Då återskapas den genetiska variationen i den nya generationen plantor, som då planteras ut i skogen för att testas. Cirkeln är sluten.


Herman Nilsson-Ehle, (1873-1949), ärftlighetsforskare som var Sveriges första professor i genetik vid Lunds universitet 1917-38. Bland annat var han chef för Sveriges utsädesförening i Svalöv 1925-39. Han skapade med hjälp av sin forskning i genetik flera viktiga spannmålssorter. Han startade Föreningen för växtförädling av skogsträd på Ekebo på 1930-talet. Han var också med och bidrog till tillkomsten av Statens institut för rasbiologi i Uppsala.