Växande Landskrona märks i kärv treklöverbudget…

…men några skattehöjningar blir det inte

”Högkonjunktur för landet, men kärva tider för kommunsverige”. Det påpekar den styrande treklövern som för första gången föreslår det som i praktiken är en nollbudget, både utan större besparingar eller större satsningar.

Hjulen snurrar i högkonjunkturens Sverige. Det gör de också i Landskrona. Men inte tillräckligt mycket för att täcka upp för ökade kostnader när Landskronaborna på en gång får fler äldre, fler nyanlända och större barnkullar.
– Jag har aldrig varit med om att ekonomin varit så här kärv under de år jag hållit på med detta, kommenterar kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L), treköverns budgetförslag för 2018/2019 som presenterades under tisdagen.
Torkild Strandberg är snabb med att tillägga:
– Detta gäller för hela kommunsverige, vi är i en högkonjunktur, men skatteintäkterna håller inte jämna steg med utgifterna.
Budgetförslagets totalresultat landar på ett blygsamt överskott på 3,5 miljoner kronor. Alltså i praktiken mycket nära en nollbudget. Det motsvarar 0,2 procent av kommunens omsättning, tidigare år har målet varit ett överskott på 2 procent av omsättningen, alltså tio gånger så mycket.

Orsaken är dels att 40-talisterna nu kräver mer av äldrevården. Samtidigt börjar också flyktingvågen 2015 och 2016 synas i kommunernas budgetar, när dagarna i den tvååriga statliga etableringsersättningen tar slut. Landskronas befolkning växer också, särskilt i några av byarna där det finns stora barnkullar. Positivt i längden så klart, men det kräver att kommunen startar förskolor, och på sikt även nya skolor. År 2022 kommer Landskronas befolkning passera 50 000-strecket enligt de statistiker som stadsledningskontoret anlitat.

3,5 miljoner är inte så mycket att spela på i en kommunal budget, det krävs inga större oförutsedda utgifter för att kalkylen ska spricka. Men skulle så vara fallet är det inget större problem menar Torkild Strandberg.
– Det är inga större marginaler. Men vi har många goda år bakom oss med pengar sparade i resultatutjämningsreserven, kommenterar han.
Om det kniper finns det sparat i ladorna med andra ord. Det kan också bli så att Landskrona får ett tillskott i kassan genom statsbidrag. Om, och i så fall hur mycket, är klart först när regeringens budget är klar och färdigförhandlad i höst. Kommunledningen antar att det kan röra sig om mellan 30 och 35 miljoner kronor.
– Men det är inget som vi räknar med i budgeten, till skillnad från Helsingborg som räknar med 70 miljoner, säger Torkild Strandberg med en passning till kommungrannen i norr.

Att bättra på investeringsutrymmet genom en höjning av kommunalskatten är dock uteslutet för treklöverpolitikerna.
– Det är inte aktuellt. Vi vill inte höja trösklarna för de som nu har fått upp intresset för staden, och vi vill inte bidra nu när det allmänna skattetrycket ökar, säger Torkild Strandberg.

Under nästa vecka förväntas Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna presentera sina alternativa budgetförslag. Sedan väntar lite politisk kohandel för att hitta ett budgetförslag som går igenom i kommunfullmäktige.
– Vi brukar ju inte ställa budgetförslag i sin helhet mot varandra i Landskrona, utan yrkande för yrkande. Det är en återspegling av den politiska situationen som den ser ut här i stan, säger Torkild Strandberg.


Mest pengar till förskolor i nyinvesteringarna

Pengar kommer in, trots allt. Den allra största delen av dem går, kanske inte helt överraskande, till kommunens löpande verksamhet inom det som är kommuners kärnområden, alltså vård, skola och omsorg. Men en mindre del är avsatt till nysatsningar, den så kallade investeringsbudgeten. Det är här som kommunpolitikerna har störst chans att omsätta sina idéer i kronor och ören. Även här märks det att kommunen växer. Största enskilda posten i treklöverns investeringsbudget är en ny förskola i Häljarp. Under 2018 avsätts 23 miljoner kronor till den. En ny förskola i Glumslöv får 10 miljoner kronor 2018, och ytterligare 30 miljoner under 2019. Totalt 40 miljoner kronor under 2019 avsätts också till ytterligare en ny förskola och en ny grundskola. Var de hamnar är dock långt ifrån klart.
– Behovet får avgöra, säger Torkild Strandberg.
Senast kommunen byggde en grundskola var 2011 då Emiliaskolan i Häljarp stod klar.

Bilden ovan: Treklöverpolitikerna Mikael Fahlcrantz (MP), Birgitta Persson (M) och Torkild Strandberg (L) hade valt en byggbod vid hotellbygget på Jönsaplan som lokal när de presenterade sitt budgetförslag. Syftet? Att poängtera att det just nu byggs mycket i Landskrona, något som gör att de inte vill höja skatten, trots mindre investeringsutrymme i budgeten.


FAKTA Satsningar i driftsbudgeten

+1,7 miljoner till fältverksamhet för unga
+ 3,2 miljoner till gratis kollektivtrafik för 70+:are
+ 0,75 miljoner till Cityidrott*
* Nästa år slutar Allmänna arvsfonden stödja Cityidrott

FAKTA Satsningar i investeringsbudgeten
Förskola i Häljarp: 23 miljoner (2018)
Ny släckbil räddningstjänsten: 5,8 miljoner (2018)
Ny räddningsbåt räddningstjänsten: 2,6 miljoner
Utveckling av IP/rekreationsområden: 11 miljoner*
Ny förskola i Glumslöv: 10 miljoner (2018) + 30 miljoner (2019)
Ny förskola och ny grundskola: 20 + 20 miljoner (2019)
Förbättrade skollokaler (ljud och ljus): 8 miljoner (2018-2020)
Cykelväg Glumslöv-Ålabodarna: 5 miljoner (2019)
Ombyggnad rondellen 33 lågor + parkering: 15 miljoner (2018-2019)
Ny/ombyggd gata Karlslund: 12 miljoner (2018)
Ny väg stationen-Weibullsholm: 8 + 7 miljoner (2018-2019)
Park med lekplats vid Sofia Albertina: 3 miljoner (2018)
*Var satsningar görs beror på hur det går med Sernekes planer på nytt fritidsområde.