Foto in på bara skinnet

Porträttfoto i centrum på ny fotohistorisk utställning

Landskrona museums förra fotohistoriska utställning ”AgNO3” handlade om foto som ett instrument i vetenskapens tjänst. I nya utställningen får besökarna komma betydligt närmare, ofta in på bara skinnet. Här är det porträttfoto och självporträtt som visas.

”TIME/LIGHT/LOVE – Swedish Photographic Portraits 1840-2017” är titeln på utställningen som invigs
på torsdag. Den blir den andra av totalt tre fotohistoriska utställningar på Landskrona museum, som senare ska utgöra grunden för en permanent fotohistorisk utställning, inom den kommunala satsningen Landskrona foto.

Det är drygt 200 bilder som hänger på väggarna, i en samling man skulle kunna kalla ”eklektisk”. Här finns allt ifrån bilder av internationellt kända fotografer, till foto från fotografiets barndom och nutida konstfotoprojekt.
– Precis som med ”AgNO3” så har vi botaniserat i olika samlingar och arkiv. Det är efterhand som det framstått olika linjer, säger Janne Jönsson som tillsammans med Anneli Oxenstierna varit kurator för utställningen.
Källor till bildmaterialet är bland annat Moderna museet, Stadsmuseet i Stockholm, Kulturen i Lund, Nordiska museet, privata samlingar, med mera.
Trots att tyngdpunkten ligger på äldre foto så är det inte någon kronologiskt ordnad utställning. Inte heller tematiskt ordnad efter motiv. Uppdelningen i olika rum har istället skett efter en tänkt våning, där någon bor.
– Det är olika rum som ”hallen”, ”matsalen”, ”ateljén” och ”vinden”. Hemma hos någon där rummen präglas av olika sinnesstämningar, berättar Anneli Oxenstierna.

Idag får utställningsbesökare oftast läsa texter på väggar. Det greppet har valts bort för ”TIME/LIGHT/LOVE”, som nästan helt saknar text vid bilderna. Istället är det en klassisk utställningskatalog som gäller, med både faktatexter och mer fria texter av kulturjournalisten och författaren Jenny Maria Nilsson.

Vad är det då man kan se? Ja den som vill se bilder av kända fotografer får sitt lystmäte. Här finns porträtt av Christer Strömholm och Lennart Nilsson, kanske mest känd för sina bilder på foster. Andra etablerade namn är Stockholmsfotografen Henry B. Goodwin (1878-1931), multikonstnären Anna Riwkin (1908-1970) och landsbygdsskildraren Sune Jonsson (1930-2009).

Men här finns även bilder tagna av helt anonyma människor. I rummet som heter ”Matsalen” finns en hel rad porträtt av Örebroaren Knut Borg. De är tagna under födelsedagar och andra bemärkelsedagar från 40-talet till början av 60-talet. De sticker ut på det visset att de är misslyckade i den betydelsen att så gott som alla avportätterade ser obekväma ut.
– Det är som om bilderna är tagna precis i det ögonblicket innan porträttpersonen hunnit samla sig för bilden. Det är så genomgående att vi spekulerat kring om det är avsiktligt eller inte, säger Jenny Maria Nilsson.

På utställningen visas det äldsta kända porträttfoto som finns på en svensk: en namnlös officer med Svärdsorden. Foto: Press

En fotohistorisk utställning är det intet för intet. Här visas den äldsta kända porträttbilden av en svensk. Det är en dagerrotypi från cirka 1840, bara några centimeter hög. Vem som tagit den vet man inte, inte heller vem som avporträtteras. Men uniformen visar tydligt att det är en officer, och en orden, Svärdsorden, skvallrar om att han är svensk. År 2013 gjordes en oväntad upptäckt under golvplankorna i ett hus i Lund: nästan 8000 glasplåtar med porträtt från förra sekelskiftet. I samma hus drev Ida Ekelund (1884-1982) fotoateljé fram till 1928.
– Varför hon stängde vet vi inte, förmodligen var det depressionen som satte stopp. Och varför glasplåtarna blev kvar vet vi inte heller, det kan vara så enkelt att det var för tunga att flytta, säger Jenny Maria Nilsson.
De finns nu i Kulturens samlingar och ett urval visas på utställningen.

Bilder tagna av polisen på Ernst Algot Frank, med och utan kvinnokläder. En av de män som kring förra sekelskiftet klädde sig i kvinnokläder för att prostituera sig. Själva använde de omskrivningen ”damkomiker”, polisen använde en annan term: ”fjollprostitution”. Foton från Polismuseet.

Kroppen som objekt, det kanske man skulle kunna se som den röda tråden i rummet som heter ”Ateljén”. Här hänger Anders Zorns foton på badande kvinnor bredvid de etsningar de var förlaga till. Mittemot hänger bilder på unga män utklädda till sådant som soldat och ”siciliansk vallpojke”. Oskyldiga med dagens ögon, men ekivoka när de togs kring förra sekelskiftet av Carl von Platen (1863-1929), förmodligen för egen konsumtion. Men Carl von Platens sexuella läggning sågs inte med blida ögon av högreståndssläkten von Platen.
– Släkten såg småningom till att han blev omyndigförklarad och intagen på mentalsjukhus, berättar Anneli Oxenstierna.

Med denna hemmabyggda lådkamera stod Sigfrid Hallström varje söndag i Slottsparken i Landskrona. Han erbjöd porträttfoton ”medan ni väntar” långt innan det fanns polaroidkameror.

På utställningen finns ett föremål som kanske känns igen av äldre Landskronabor. Det är Sigfrids Hallströms egenbyggda lådkamera. Med den stod han i Slottsparken i Landskrona och erbjöd porträttfoton ”medan ni väntar”, som det står på kameran. Det sinnrika hemmabygget var ordnat så att Hallström både kunde exponera bilden och sedan framkallade den i lådans skyddande mörker med hjälp av ett kikhål och en ljusskyddande bälg för händerna. Ända från början av 1940-talet till 1970 stod han varje söndag i Slottsparken med sin kamera.

Vernissage för ”TIME/LIGHT/LOVE – Swedish Photographic Portraits 1840-2017” är det torsdagen den 8 juni mellan klockan 18 och 20. Utställningen visas till den 28 januari nästa år.

Bilden ovan: Jenny Maria Nilsson (till vänster) har skrivit texterna i utställningskatalogen. Kurerat utställningen har Anneli Oxenstierna och Janne Jönsson gjort. Här står de framför Cecilia Edefalks självporträtt med en magnumrevolver från 1993.