Ida vill pendla mellan det lätta och tunga

För ett år sedan skrev Papperstidningen om Svalövsbon Ida On och hennes drömmar att bli musikalartist. Nu är hon en tredjedel in på en sådan utbildning.

– Ibland kan man stå och göra en plié i kassan och så kommer en kund, säger Ida On.
Hon är för närvarande hemma i Svalöv och sommarjobbar på Ica Gunnarssons i uppehållet från plugget på en musikalutbildning i Göteborg.
När vi pratades vid förra sommaren hade hon precis kommit in på Performing Arts School (PAS) i Göteborg. Men det blev inte den utbildningen, utan efter ett svårt val föll valet på musikallinjen på Balettakademin i samma stad. Nu har hon gjort det första av tre år.
Vad är det för skillnad mellan de två utbildningarna?
– De har lite olika profil. Balettakademin har ju funnits sedan 60-talet eller så, men då var det en ren dansutbildning. Sedan har det vuxit fram en musikallinje på den skolan också.
– Jag tror det mest slående är att de har olika dansinriktning. På PAS har de mer moderna stilar, som whacking eller breaking. På Balettakademin lägger de mer fokus på de klassiska musikaldansstilarna, som step och jazz.
Är det den klassiska musikalen som du är mest sugen på?
– Ja, den här golden-age musikalen tycker jag är jättehärlig. Det är verkligen pampigt och mycket glitter och glamour. Det är rätt fräckt, men jag tycker om andra delar av det också, men jag tänker att jag kan komplettera i framtiden kanske.
När var guldåldern?
– 40-, 50- och 60-talen får man nog säga. Efter andra världskriget, när folk kom tillbaka och behövde mycket underhållning och glädje i sina liv och så var det superhittar. Förr var musikallåtar det man hade på topplistorna, som My Fair Lady.
Hon berättar att det tycks ha blivit en renässans på musikaler nu.
– Jag tror att det kan ha att göra med internet, det här att man kan dansa och göra allt samtidigt. Min uppfattning är att folk tidigare tyckt att det är fånigt, varför ska de börja sjunga plötsligt. Nu är folk mer vana vid det, man vill att det ska hända mer olika saker, gärna på en gång. Och så finns det så många publikfriande musikaler som är väldigt glädjande. Sedan är vi en Disney-generation. Många Disneyfilmer är rena musikaler.
Vad har du gjort under det första året på utbildningen?
– Det första året är jättespeciellt, för det en ny grupp av människor som ska samlas. Alla är från helt olika bakgrund, man har gått olika utbildningar innan, man har olika åldrar, är från olika delar av Sverige. Man kommer in och börjar från noll. De säger: vi bryr oss inte om så mycket om vad ni gjort förr, nu tar vi det här från början. Hela första året är bara att bygga upp all teknik, inom alla delar. Man går igenom till exempel vad rösten är för någonting. Hur sjunger du? Hur vill du låta? I dansen är det väldigt grundlig balettteknik, step, jazz, hur ska man göra en piruett? Allt sånt ska sitta i ryggmärgen.
– Det är lite pånyttföddkänsla. Det handlar inte om att förlora sin identitet, men det handlar om att särskilja på vem jag är och vad man kan använda sig av i det professionella livet. Man kan blanda det, men ibland är det bra att sära på det också.
Du nämnde tidigare publikfriande musikaler. Är det det som du vill syssla med också eller vill du att det ska finans ett budskap i musikalen också?
– Jag tycker att det är jätteviktigt med både och. Jag tror det är bra att man har en ingång med de här publikfriande musikalerna. Till exempel Kinky Boots gick i Malmö under vintern 16/17. Det är en Cindy Lauper-musikal, som har catchy musik, det är stora maffiga dansnummer. Det är mycket som är väldigt snyggt, men som har en jätteintressant och djup historia. Som till exempel en av huvudrollerna som heter Lola. Hon är en dragartist som har en annan identitet än vad folk vill rubricera på hen. Det är coolt att man kan ta upp väldigt allvarliga saker genom att lägga in andra element, så det inte bara blir ett tungt tre timmar långt drama, utan man kan skratta och man kan gråta och få alla skiftningar av det.
– Show och glitter är jätteviktigt, jag tror alla människor behöver det emellanåt. Livet är ändå så allvarligt i övrigt. Det är jätteviktigt att man får den boosten ibland. Men musikal är så mycket mer än det. Det inser jag mer och mer.
– Jag har väldigt mycket kärlek och respekt för alla som jobbar i den här branschen. Både med det djupa och det allvarliga, den tunga dramatiken men också med det lättsammare. Det är två ändar på spektrat, men båda behövs för att väga upp varandra. Jag hoppas att jag kan få pendla däremellan.

Ida med sina klasskamrater under en körkonsert. Foto: Privat

Personligt Ida On
Bor: Svalöv och Göteborg.
Ålder: 21 år.
Gör: Pluggar på musikallinjen på Balettakademin i Göteborg.