Nu står striden om kaolinet igen

Små, små partiklar som är lika cancerframkallande som asbest. Det är ett av de stora hoten mot miljön och människorna i trakten om planerna på kaolinbrytning på Billinge fälad blir verklighet. Det menar flera protesterande som nu står redo för ännu ett kapitel i den 30 år långa kampen.

– Det är ett ständigt hot och en tung ryggsäck att bära. Det har sett ljust ut ibland men så har de ansökt på nytt och det tar aldrig slut. Argumenten är så starka att det borde ha varit avslutat för länge sedan, säger Susanne Eckersten, som bor precis intill gränsen till koncessionsområdet.
Härifrån ser man den gamla vulkanen Gällabjer, som har blivit klassad som ett Natura 2000-område. Den må ha slocknat sedan länge. Men inte kampen mot Svenska kaolins planer på kaolinbrytning alldeles i närheten. Det har blivit en juridisk långkörare. Och det var nog många som hoppades att Mark- och miljödomstolens förhandling på gästis i Röstånga förra året skulle vara spiken i kistan för företagets ansökan om miljötillstånd. Men med start den 22 augusti klockan 9 håller domstolen en andra huvudförhandling på samma plats.
Varför blir det en ny förhandling nu tror ni?
– Så fort företaget fick en fråga, så besvarades alltför många av de frågorna av ”Det kan vi inte svara på, vi får be att få återkomma”. Företaget har ju inte folk att klara av en sådan här process, utan de måste förlita sig på sin jurist och ett inhyrt konsultföretag och de har väl tydligen inte tillräckligt bakgrundsmaterial. Det hade gått att avkunna en dom, då endast SGU (Sveriges geologiska undersökning, red.anm) tillstyrkte medan övriga myndigheter och sakägare avslog ansökan, säger Billingebon Torsten Werner.
Det känns igen från de tidigare ansökningarna, menar Per Eckersten.
– De har skickat in en undermålig ansökan, lyssnat på myndigheterna, utan att göra några betydande förändringar. Sakägarnas kommentarer besvarades inte alls vid senaste remissomgången, trots att Mark och miljödomstolen förelagt att företaget ska besvara dessa skrivelser. Vid tidigare remissomgång har domstolen lyft fram några frågeställning där företaget lämnat undermåliga svar. Vad som är rätt och riktigt är att företaget ska ha kunskapen att ta fram en komplett ansökan, det är de som ansöker. De fick en så kraftig bakläxa att deras ansökan borde avslagits, säger Per Eckersten.
Det finns många argument mot en gruvdrift, menar han.
– Vi lever här i ett tyst och naturskönt område. Bygden lever av turismen. Man förstör de värdena med en gruva som leder till tung trafik, buller och föroreningar. Sedan så är det halloysiterna som är direkt farliga för hälsan.
Halloysit är ett mineral som kommer upp i nanopartikelform (oerhört liten) i både luft och vatten när man bearbetar kaolinet, berättar Gunnar Andersson, Röstångabo och professor emeritus i fysiologi från Lunds universitet.
Vilka konsekvenser skulle de här nanopartiklarna av hallyosit ha för de som bor här?
– Det kommer att ha en förödande konsekvens. De är riskklassificerade i samma klass som asbest. Som det står i lagen som kom 2012, så har inte någon nedre gräns kunnat fastställas för den här farligheten. Då får man leva med den här oron. Vi har en skola som bygger ut (Midgårdsskolan, red. Anm). Små barn ska andas den här luften under sin uppväxt i 20 år.
– Problemet med de här små nanopartiklarna är att de tas upp av lungan och når ner i de allra finaste vävnaderna som finns, där du har utbytet av syre och koldioxid. Där nere kommer de här partiklarna att sabotera cellernas arbete och skapa inflammationer och under en tid på 15 år så har du möjligen en transformation till en cancer. Du kan inte bli av med partiklarna när du en gång fått dem. Det vet man från asbesten.
Han anser att man måste anlägga ett långt perspektiv på frågan.
– Vad ska jag säga om mitt barnbarn skulle vilja flytta hit? Med den kunskap jag har om det här, så skulle jag aldrig i mitt liv kunna säga till det här barnbarnet att du är välkommen hit under de här förhållandena som kommer att råda här en gång i tiden.
Är detta en kamp som aldrig tar slut?
– Vi hoppas den tar slut nu, verkligen, men vi komemr att kämpa tills vi slipper gruvplanerna, säger Susanne Eckersten som uppmanar så många som möjligt att komma till förhandlingen på Röstånga gästis den 22 augusti.

Bildtext:
”Det man inte kan se och ta på, där vaknar man inte förrän det är försent”, säger Gunnar Andersson (i mitten). Han är en av dem som liksom Per Eckersten (till vänster) och Torsten Werner protesterar mot planerna på kaolinbrytning på Billinge fälad. Brytningen av kaolin kommer att leda till nanopartiklar av mineralen halloysit i både vatten och luft. Ett hot mot både miljö och människor, menar de.

 

TIDSLINJE Kaolin-frågan år för år
1982.
Nämnden för Statens gruvegendomar hittar kaolinfyndigheten vid Billinge fälad.
1993.
Företaget Wermlands guldbrytning ansöker om en brytningskoncession som beviljas av regeringen 1998.
2000.
Företaget Tricorona Mineral, f.d. Wermlands guldbrytning, ansöker om miljöprövning av brytningstillstånd.
2001.
Miljödomstolen avslår Tricoronas ansökan, företaget överklagar beslutet till Miljööverdomstolen.
2002.
Också Miljööverdomstolen avslår ansökan om brytningstillstånd.
2007.
Svenska Kaolin AB gör en ny ansökan om miljötillstånd för brytningen, denna gång enligt den förändrade Miljöbalken. Även denna går till miljödomstolen som hänskjuter ärendet till länsstyrelsen vilken säger nej. När Svenska Kaolin AB överklagar beslutet till Miljööverdomstolen så tar den inte ställning i ärendet utan konstaterar bara i december 2011 att miljödomstolen gjorde fel som skickade vidare ärendet till länsstyrelsen och river upp besluten.
Mars 2013.
Svenska Kaolin AB lämnar in en skadeståndsansökan till staten på två miljoner på grund av rättegångsfel. Denna avslås senare av Justitiekanslern (JK).
Mars 2014.
Företaget lämnar in en ny, omarbetad ansökan om miljötillstånd till mark- och miljödomstolen. Huvudförhandling skedde den 31 maj 2016, men Mark- och miljödomstolen gav Svenska Kaolin möjlighet att ytterligare komplettera ansökan.

Augusti 2017. Den 22 augusti, och kanske även den 23 augusti, fortsätter förhandlingarna i Röstånga.

 

KAOLIN
…är en finkornig lera som är vit till färgen.
…till största delen består av mineralet kaolinit, som är aluminiumsilikat.
…används för att göra porslin, leran kallas också porslinslera. Leran används också inom pappersindustrin för att göra papper vitt och glatt, men kan ersättas av krita (kalciumkarbonat).
…största fyndigheterna av kaolin finns i Tyskland, Storbritannien, Frankrike och USA. Iföverken i Bromölla, som bland annat tillverkar sanitetsporslin, använder kaolin. Ursprungligen kom det från egen fyndighet vid Ivösjön, men idag importeras det.
Källa: Wikipedia