4 x Fröfabriken-konstnärer visas på Pumphuset

En är skulptör, en jobbar med ritfilm, en tredje i glas. Material, tekniker och uttryck skiljer sig åt, men en sak har de fyra konstnärerna som nu ställer ut på Pumphusets konsthall gemensamt: de har ateljé på Fröfabriken.

Med Fröfabriken, kommunens kreativa center i Weibulls gamla frölager vid Österleden, så har Landskrona fått ett litet kluster av aktiva konstnärer. Det är fyra av dessa som föreningen bakom Pumphusets konsthall nu bjudit in till sin senaste utställning: Norbert Robles, Agneta Hemert, Bianca Maria Barmen och Berit Fradera.

I Norbert Robles hörn av den långsmala utställningslokalen, är det något som sticker ut: dalahästar i fler storlekar, både som skulptur och på papper. Men den traditionella kurbitsmålningen saknas, istället syns ett svart-vitt mönster som återkommer i flera av de etsningar och målningar i blandteknik som sitter på väggarna. Ett mönster som består av ansikten om man tittar noga. Ansikten, masker och teatersminkning är teman som återkommer i flera av verken.
– Under en period så jobbade jag i samma hus som länsteatern i Skaraborg. De höll på med den klassiska italienska teaterformen commedia dell’arte, med sina masker. Det påverkade mig mycket.

Plastmaterialet ritfilm är favoritmaterialet för Fröfabriken-konstnären Agneta Hemert.


Agneta Hemert
står för de avgjort största verken på utställningen. De flesta av dem är gjorda på ritfilm, ett transparent plastmaterial som förr användes av arkitekter för skisser.
– Jag gillar motståndet i ritfilmen, säger Agneta Hemert och stryker med fingret över den matta ytan.
– Jag jobbar snabbt och direkt, och då passar ritfilm bra.
I flera av verken återkommer en ensam gran.
– Det är ett barndomsminne, när det planterades en gran på vår gatan när jag var liten. Det behöver inte vara de stora sakerna som blir konst. Det mesta jag gör är självporträtt på ett eller annat sätt, men jag jobbar in stunden, jag tycker inte om att planera.

Bianca Maria Barmen visar sina skulpturer i brons och gips.

Närmast det stora perspektivfönstret mot sundet står Bianca Maria Barmens skulpturer i brons och gips.
– Det är pengarna som avgör. När jag har pengar gjuter jag i brons, säger hon om materialvalet och skrattar.
Intresset för skulptur började redan i gymnasiet, berättar hon. Men konstnärsbanan var inte självklar från början.
– Jag började på arkitektutbildningen i Lund, men hoppade av efter ett tag, berättar hon.
I stället blev det studier på Den Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Men hon har ändå haft nytta av arkitekturstudierna berättar hon.
– Jag har haft stor nytta av det när jag har gjort offentlig konst. Jag har till exempel gjort några verk som finns på Södra förstadsgatan i Malmö och i Mariastaden i området Mariastaden i Helsingborg.

I Berit Fraderas ”Emanation” bildar en anonym massa med människor en stor våg.


Berit Fradera
berättar om den långa processen bakom några av hennes verk som både har beståndsdelar av foto, glas och målning på glaset.
– I den här har jag först gjort en skulptur i hönsnät, säger hon och pekar på ett av verken.
– Sedan har jag fotograferat av det och satt på baksidan av glaset, som jag sedan målat på.
Effekten blir bilder som både har djupverkan med flera lager och textur med tjocka färglager.
Berit Fradera berättar att hon påverkas av det som händer i omvärlden.
– Ofta sitter jag framför tv:n och fotograferar av den.
I en målning bryter en stor våg, en våg som består av människoansikten.
– Jag upplever att människor ofta blir behandlade så, som en anonym massa.
Utställningen pågår till och med den 17 december.

Bilden ovan: Norbert Robles inspireras av teater och masker. Han ställer bland annat ut sina dalahästar med eget mönster.