Färre än hälften nyanlända till Landskrona nästa år

Under tisdagen blev det klart hur länsstyrelsen väljer att fördela nyanlända invandrare på de skånska kommunerna nästa år. Landskronas fördelning blir 33 personer, färre än hälften jämfört med i år.

Sedan den 1 mars 2016 gäller en lag som tvingar de svenska kommunerna att ta emot nyanlända över 18 år och ordna bostad åt dem. Det är Migrationsverket som gör prognoser och fördelar mottagningen länsvis, men det är länsstyrelserna som sedan fördelar sin kvot på kommunerna i länet.
Och nu har alltså länsstyrelsen i Skåne beslutat hur den fördelningen ska se ut nästa år. Att Sverige har bytt politisk kurs när det gäller flyktingmottagande märks i siffrorna. Under 2017 har 2793 personer anvisats till de skånska kommunerna. Enligt Migrationsverket har 65 procent av dem hittills tagits emot i kommunerna. Nästa år räknar Migrationsverket och länsstyrelsen med att 1800 personer ska fördelas på Skånes kommuner, alltså en minskning med nästan 1000 nyanlända.

För Landskronas del innebär det att fördelningen sjunker från 77 personer i år, till 33 nästa år.
– Det är vad vi räknat med, säger Lena Alderskiöld.
Hon är kommunens migrationsstrateg och har som sådan huvudansvaret för att samordna kommunens arbete med nyanlända, både över och under 18 år.
– 33 är antalet som funnits i ett förslag som vi tagit del av, så det var vi beredda på. Det är en rimlig nivå utifrån de åtaganden som Landskrona gjort tidigare, säger hon.
Mindre än hälften så många att ordna en bostad till innebär en lättare arbetsbörda för Lena Alderskiöld och hennes kollegor.
– Ja, det kan man säga. Å andra sidan har vi alla ensamkommande unga som fyllt och snart fyller 18 år, och som behöver bostad på den öppna bostadsmarknaden.

Det är via kommunens stadsutvecklingsbolag som boende till kommunplacerade nyanlända ordnats, dels hos kommunala Landskronahem, men också hos några av de större bostadsbolag som är delägare i stadsutvecklingsbolaget. Landskrona har lyckats väl med uppfylla lagkravet om kommunplacering.
– Jag vill inte säga att det inte varit några problem, för det har det. Men vi har lyckats hantera det, säger Lena Alderskiöld.
Andra kommuner har inte lyckats lika väl, i slutet av september hamnade Staffanstorps politiska ledning i hetluften, efter att kommunen placerat nio nyanlända i husvagnar. Migrationsverket har hotat att köra kommunplacerade nyanlända till kommunhuset, om inte Staffanstorps kommun ordnar boenden. Samma utfästelse har gjorts för Kävlinge kommun, som inte heller ordnat de boenden som kommunen, med stöd av lagen, fått besked om att ordna.
– Jag är inte rätt person att uttala mig om hur andra kommuner har skött sin uppgift, kommenterar Lena Alderskiöld.
– Men jag tror inte man kan skapa en välfungerande integration in i samhället med den typen av tillfälliga lösningar. Å andra sidan råder en desperat situation i kommuner med stor bostadsbrist. Och samtidigt är Migrationsverket i ett läge där man måste genomdriva lagen.

Så sker fördelningen

  • ”Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning” heter lagen som sedan den 1 mars 2016 tvingar Sveriges kommuner att ordna bostad åt ett fastslaget antal nyanlända. Det är länsstyrelserna som beslutar hur länets kvot ska fördelas på kommunerna. När de nyanlända fördelas ska länsstyrelserna ta hänsyn till fyra faktorer:
  • – Befolkningsstorlek
  • – Arbetsmarknadsförutsättningar
  • – Tidigare mottagande
  • – Antal nyanlända som själva bosatt sig i kommunen

Bilden ovan: Nu har länstyrelsen i Skåne meddelat hur många nyanlända som de skånska kommunerna får i uppdrag att ordna bostad till under nästa år. Det är Migrationsverket i sin tur som gett länsstyrelserna sina kvoter.