Här står ”b” för bank istället för björn

A för apa, b för björn. De som kommer till Sverige och ska lära sig svenska i vuxen ålder, möter ofta ett studiematerial riktat till barn. Nu har grafisk design-elever på Fridhems folkhögskola tagit fram mer vuxna alfabetsplanscher, som ska användas i svenskundervisningen på skolan.

En av deltagarna på grundkursen i grafisk design är 23-årige Salim Jawaied, själv flykting från Syrien. Han har varit i Sverige i två år.
– Jag var jätteglad när vår lärare Maja berättade för oss att vi har ett projekt, där vi ska hjälpa de andra att studera svenska. Jag var jätteglad. Jag kunde göra något för att hjälpa mitt folk, säger Salim Jawaied som själv pluggat SFI och svenska på grundnivå.
Erfarenheter därifrån har han kunnat använda i detta projekt.
– Det var lättare för mig att veta vad de behöver som vuxna, de som ska lära sig svenska här i Sverige, säger Salim Jawaied, som kommer från samma land och har samma modersmål som flera av kursdeltagarna i svenskundervisningen på Fridhem.
Han har själv sett att det studiematerial som vuxna nybörjare i svenska möter, är mer anpassat till barn.
– Det var jättekonstigt. När de sa ”b, banan” till exempel. Men jag kan gå till Ica och lära mig ordet ”banan”. Varför säger de i skolan ”b som i banan”? Jag går i skolan för att få lära mig en annan sak här, säger Salim Jawaied och fortsätter:
– Det finns en stor skillnad mellan att lära sig ett nytt språk som ett barn eller som lätt svenska. Om du säger ”b som i banan”, eller ”b som i bank”, vilket är lätt svenska. Det är stor skillnad mellan bank och banan. Jag behöver veta vad skatteverket heter, sähger Salim Jawaied.
Det håller Marie Hultman On, kursansvarig för Etableringen och SMF med språkfokus, med om.
– Det är stor skillnad mellan att lära sig en svenska som är anpassad för barn eller lära sig svenska som är lätt svenska. Vi jobbar med att få fram sådant material. Det ska vara vuxenanpassat. Det ska vara lätt svenska, man måste utmana sig själv lite och man måste hitta det som man behöver i vardagen. Och sedan höja ribban lite grand, säger Marie Hultman On.
Det var hon som kom med önskemålet om bokstavsplanscherna till deltagarna på grafisk design-kursen.
– Vi måste hitta ett mer vuxet material. Vi som arbetar på språkkurserna har nu i ett par år delvis framställt eget material. Vi tyckte att eftersom vi ska verka för samarbete och integration på skolan, så kunde det vara trevligt om vi gjorde något tillsammans, säger hon.
Innan Salim Jawaied kom till Sverige pluggade han scenografi på teaterhögskolan i Damaskus och jobbade som frilansande grafisk designer, vilket han fortsatt med i Sverige.
Hans klasskamrat på Allmän linje med grafisk inriktning, 19-åriga Malin Eriksen, är dock helt ny inom grafisk design. Hon gillade arbetet med att ta fram bokstavsplanscherna.
– Det roligaste tyckte jag var samarbetet. Vi jobbade ju två och två med att göra ett alfabet. Att försöka få in sin stil av design med den andra personens stil av design, men ändå har de blivit så enhetliga, säger Malin Eriksen.
Finns det tankar på att trycka upp materialet och försöka sälja det?
– Vi diskuterar det nu, eftersom det är flera som har visat intresse för dem, även från andra ställen, säger Malin Eriksen.
– Jag tror att många SFI-skolor ska köpa den. De behöver det, det finns inte material för de som studerar SFI, säger Salim Jawaied.

Grundklassen i grafisk design har gjort alfabetsplanscher till språkklasserna på Fridhem. Uppdraget var att skapa bokstavsplanscher att sätta upp på väggen, med ord och bilder som riktar sig till vuxna. Orden skulle vara sådana att de används mycket i vardagen. Här är alfabetsplansch som Salim Jawaied och Siriya Deemakmee gjort.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Det var många steg, att försöka få designen att se lite mer vuxen ut än barnslig, och att samtidigt försöka hitta ord som vi tror är användbara för nyinflyttade”, säger Malin Eriksen som gjort alfabetsplansch tillsammans med Amira Al-Rayes (ej på bild). Här tillsammans med Salim Jawaied.