När bokstäverna säger mer än bara orden

Bokstävernas utformning gör att texten säger oss mer än enbart vad orden säger. Det kan användas på olika sätt, bland annat i politisk propaganda. Om det ska Lundaforskaren Arina Stoenescu prata i en föreläsning på museet.

– Min utgångspunkt är typografi och politik, det vill säga hur kan bokstävernas utseende förmedla olika budskap på ett annat plan än själva texten, genom olika associationer som man får, som är knutet till deras utformning. Det är där som den typografiska bilden kommer in, säger Arina Stoenescu.
Hon är grafisk designer och doktorand på avdelningen för bokhistoria, vid institutionen för kulturvetenskaper på Lunds universitet. Där forskar hon om typografi och politik i dagspressen i Rumänien under perioden 1948–1989, vilken roll som typografin spelade när det gällde att förmedla politiska budskap under kommunisttiden.
Har du något tydligt exempel därifrån?
– Upprinnelsen till mitt intresse, kopplingen mellan typografi och politik, kom från den tiden när jag precis kommit till Sverige. Jag kom hit 1987 som politisk flykting innan Ceau?escu-regimen föll. Jag var en vanlig tidningsläsare, ungefär i 18-årsåldern . När jag kom till Sverige och började ta till mig de svenska dagstidningarna, så fick jag en känsla av att innehållet i tidningarna hade mer skönlitterär karaktär. Jag fick inte riktigt ihop det utan började grubbla på det, säger hon.

Propagandaaffisch på en av Bukarests gator runt den 1 maj 1986. Texten nedanför bilden betyder ”65 år sedan bildandet av rumänska kommunistpartiet”. Ytterligare texter typograferade med sans serif lyfter fram »Ceaușescu Era« (Ceaușescu eran) och förenar namnen på propagandas budskap Partidul Ceaușescu România, partiet, ledaren och landet. De tre initialerna betecknar förkortningen för Partidul Comunist Român (Rumänska kommunistpartiet). Foto: Scott Edelman (anställd på USA:s utrikesdepartement och posterad i Rumänien under mitten av 80-talet)
Falska budskap, försök till typografisk trovärdighet och bluffblanketter från det svartlistade företaget Företagsopinion.

Det slog henne så småningom att det berodde på att de svenska tidningarna använde sig av serifa bokstäver, en klassisk typsnittsform där bokstäverna har små fötter, medan de rumänska tidningarna använde sig mestadels av sans-serifa typsnitt som är en mycket mer modern typsnittsform.
– De här sans-serifa bokstäverna skulle förmedla en form av framtidsanda, men den användes också för propaganda i politiska syften, medan de här klassiska antikva eller serifa typsniten, användes mycket i skönlitteratur, säger hon.
Hon berättar om ett besök på ett tryckeri i staden Cluj i Transsylvanien.
– Jag fick höra av en tryckare, att när kommunisterna tog makten i Rumänien, så kom de till tryckeriet och samlade serifa traditionella typsnittet och smälte det, för att använda nya sans-serifa typsnitt, säger Arina Stoenescu.
Det är förvisso en anekdot, men när hon forskade vidare så upptäckte hon fler kopplingar mellan det typografiska och det politiska och den inneboende kraft som finns i bokstävernas utseende.
– Propaganda vill övertyga och det gäller att skapa medel för att övertyga. Ett sådant medel är igenkänningsfaktor, upprepande och väldigt förenklade budskap som man snabbt ska kunna ta till sig.
Det blir alltså något som associeras med typsnittens form och design. Hon tar exemplet comic-sans, som är inspirerad av serietidningsvärlden och förmedlar en familjär ton.
– Vi lägger in betydelser i formen och den påverkar i sin tur innehållet. Det är ingen som skulle skänka någon stor trovärdighet för en regeringsförklaring som är skriven med comic-sans, säger hon.
Det gäller att vara medveten om detta, menar hon. Kunskapen kan appliceras på valaffisher till exempel, men även på myndighetsblanketter som är utformade på ett visst sätt och ska ge ett visst förtroende. Ett lurigt exempel på det är ett brev som hon fick som var utformat lite grand som skatteverkets blankett. Dock var det brevet egentligen från ett sånt företag som försöker få företag att betala pengar för att få uppgifter ur ett visst register.

– I väldigt många dagstidningar idag så finns det annonser som är utformade som journalistiskt material. Nu är man tvungen att redogöra för det och säga att detta är en annons. Det finns massor med sådana exempel. Det har blivit mer och mer aktuellt i den här världen, som vi lever i, där vi översköljs av olika typer av information. Det räcker tyvärr inte att bara läsa innehållet. Man måste förhålla sig kritiskt till helheten, där spelar det visuella och det typografiska, textens materialitet en viktig roll, säger Arina Stoenescu.
En sak kan alltså upplevas olika bara beroende på det typsnitt som det är skrivet med.
– Sverigedemokraterna skulle till exempel idag aldrig få för sig att typografera sina budskap med frakturstil. De vill ju framstå som så mainstream som möjligt. Egentligen räcker det att titta på den högerextrema tidning som Nya Tider ändå är, den ser ut som vilken lokal tidning som helst. Det är precis det som de vill.

Typografiska budskap. Reklam, politik, propaganda – alla påkallar vår uppmärksamhet med hjälp av typografi.
Arina Stoenescu. Foto: pionier press

Propagandans makt i reklamen – typografi och politik
Föredrag med Arina Stoenescu, grafisk designer och doktorand på bokhistoria, institutionen för kulturvetenskaper på Lunds universitet.
Torsdagen den 1 februari klockan 18:30 – 20 på Landskrona museum.
Fri entré.
Föreläsningen är kopplad till museets nya permanenta utställning ”Reklam!”.