Ny utbildning rör sig ovan okänd mark

Den är inte bara unik i Sverige, utan förmodligen i hela Europa. Sedan början av september går ett 30-tal elever den nya yrkeshögskoleutbildningen till drönarpilot på Ljungbyhed Air, F5s gamla flottiljområde i Ljungbyhed. Och egentligen är det bara den egna fantasin som sätter gränsen för hur nya jobbet skulle kunna se ut.

De har suttit i klassrummet i några veckor, 30-talet elever som går Folkuniversitetets nya utbildning till drönarpilot, eller ”kommersiell drönaroperatör” som det heter i kursbeskrivningen. Leveransen av själva drönarna, som de ska lära sig manövrera, har blivit försenad, så bekantskapen med dem har mest skett via videoklipp från nätet – om man inte redan äger en själv det vill säga, det är det många i klassen som gör.
Men det är inte hela världen, en stor del av utbildningen är nämligen teoretisk, bland annat så läser eleverna in all teori som krävs för att ta ett pilotcertifikat för privat flygning, så kallad PPL (Private Pilot Licence). För den årslånga utbildningen handlar om mycket mer än att bara kunna manövrera en surrande flygfarkost från marken förklarar utbildningsledaren Tommy Gustavsson, som har ett yrkesliv bakom sig inom både luftfart och flygmekanik.
– Det är ju lite okänd mark här, det finns ingen annan liknande utbildning i Sverige, och inte heller i övriga Europa vad vi vet, säger han.
– Vad den här utbildningen gör är att den uppfyller alla krav som som Transportstyrelsen har ställer för yrkestillstånd som drönarpilot, och även de som den europeiska luftfartsmyndigheten har.

Jordbruk och skogsbruk är näringar som redan idag kan ha stor nytta av drönartekniken. Den gör det möjligt att både billigt och enkelt att exempelvis mäta tillväxt och fukthalt. Eftersom flygningen sker över områden med få eller inga människor så räknas den som lågriskflygning.

Drönartekniken är ännu i sin linda, men Tommy Gustavsson ser en stor mängd användningsområden, där drönarpilot kan bli en ny yrkesgrupp.
– Störst är det idag inom jordbruk och skogsbruk skulle jag säga. Med drönare kan man enkelt mäta till exempel var på en åker det behövs gödsel eller lägga ut bästa vägen för skogsmaskiner när man ska avverka. Men det finns massor med användningsområden, inte minst i alla yrken där man idag tar risker genom att att vistas på höga höjder
Tommy Gustavsson berättar att svenska blåljusmyndigheter allt mer börjar intressera sig för drönare, det kan vara för livräddning, översikt över en brand eller spaning till exempel.
– I ett längre perspektiv skulle jag tro att varenda polisbil har en drönare i bagageluckan, säger han.
Andra yrkesmässiga tillämpningar är att ta inspektionsfoton vid husbyggen, bilder för mäklare, media eller försäkringsbolag, eller vid kartering.
– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna. Efter utbildningen blir det upp till eleverna att själva hitta sin nisch, några av dem har redan drönarfirmor, berättar Tommy Gustavsson.

Lite som julafton när kursdeltagarna får ta emot och kvittera de drönare som de ska lära sig flyga. Här är det Anna Birghamre (mitten) och Ivan Midwing (höger) som tar emot sina exemplar.

Eftersom drönartekniken är så pass ny har inte lagar och regler hängt med riktigt. Till exempel satte en tolkning av Lagen om kameraövervakning under en period stopp för fotograferande och filmande från drönare utan övervakningstillstånd från länsstyrelsen. En ny dom fann dock att Lagen om kameraövervakning inte var tillämpbar när det gäller drönare, och därför är det nu fritt fram att filma och fotografera från drönare – förutsatt att alla andra lagar och regler följs. Och att ha koll på dem är en viktig bit av utbildningen, inte minst de som finns inom luftfarten. När dagens regler fanns det inte en tanke på att privatpersoner en gång skulle kunna köra egna små farkoster i luften.
– Idag så får man inte flyga drönare inom flygplatsernas kontrollzoner utan särskilt tillstånd. Det är stora ytor som täcks av dem, och som lagen är skriven idag är egentligen all luft kontrollerad – även inomhus. Förhoppningsvis blir det en lagändring vid årsskiftet, som gör att det blir fritt att flyga upp till 50 meter även inom kontrollzonerna, säger Tommy Gustavsson.
Någon gång kring år 2020 eller 2021 väntas också nya regler från den Europeiska luftfartsmyndigheten EASA komma, berättar Tommy Gustavsson. Den förväntas dela in drönarpilotscertifiering i tre klasser: ”private”, ”specialized” och ”certified”.
– ”Private” är den enklaste nivån, där utbildningen handlar om vad man inte får göra. Det kan till exempel vara för bonden som vill flyga en drönare över egna marker. ”Specialized” är den nivån där den mesta kommersiella drönarflygningen ligger idag, och den som vi utbildar för. Nivån ”Certified” finns egentligen inte idag, men det är i princip att man är en pilot för stora flygplan, fast från marken.

Bilden ovan: Under utbildningsåret får alla elever var sin drönare till låns. Drönaren kommer från kinesiska tillverkaren DJI, som är marknadsdominerande.

Det är en hel del teoretiska kunskaper som ska läsas in under kursen. Bland annat läser eleverna all flygteori som krävs för att få pilotcertifikat för privatflygning, PPL.


Elev: ”Jag är öppen för alla möjligheter”
Mycket skiftande bakgrund för elever på utbildningen.

Vissa har redan egna drönarverksamheter, andra har aldrig flugit en tidigare. I klassen finns elever med så skiftande bakgrund som pilot, fotograf, musiker och kart- och mätningstekniker. Åldersspannet ligger mellan 19 och 84 år. Men en sak har de gemensamt – de vill in på en arbetsmarknad som förväntas växa och som just nu håller på att hitta sin form.
– Jag har läst en tvåårig utbildning till kart- och mätningstekniker i Helsingborg. Så jag tänkte att den här utbildningen kan vara ett bra komplement, ett sätt att sticka ut på arbetsmarknaden, säger Anna Birghamre om varför hon sökt sig till utbildningen.
För henne skulle drönaren kunna bli ett praktiskt verktyg för olika typer av mätning och avbildning av landskapet. Och även om den biten är hemtam för henne så finns det delar av kursen som inte är det.
– Det är alla förkortningar, engelska uttryck och ovana enheter inom flygningen, som fot och nautiska mil, säger hon.
De är välbekanta för Ivan Midwing, som har en bakgrund som trafikflygare.
– Jag ser att drönarflygning är ett nytt element i min gamla arbetsmiljö, säger han.
Att utbildningen är helt ny gör att eleverna till stor del utformar den själva menar de.
– Vi hoppas kunna få vara med och utforma utbildningen, till exempel med tanke till framtida regelverk. Jag vill ju gärna bidra med min erfarenhet som pilot, säger Ivan Midving.
– Eftersom vi är först ut så kanske vi får kratta manegen för framtida grupper.
Både Anna Birghamre och Ivan Midwing verkar övertygade om att det finns en växande arbetsmarknad inom drönarflygning.
– Det finns så många användningsområden. Jag är egentligen öppen för allt, säger Ivan Midwing, alla samarbetspartners som kan ha nytta av drönare.

Drönarpilotutbildningen i Ljungbyhed

  • Kursen är en ettårig YH-utbildning, i kursen ingår 12 veckor praktik (LIA).
  • I första kullen har kursen ett 30-tal elever.
  • Förutom manövreringen av drönare lär sig elever flygteori, radiokommunikation, mjukvara för utrustning och analys av ihopsamlat material, lagar och regler som styr verksamheten, med mera.
  • Det är Folkuniversitetet som står för utbildningen som ges på gamla flottiljområdet i Ljungbyhed. Samarbetspartners är Lunds Universitets trafikflyghögskola (TFHS) och Malmö Yrkeshögskola.
  • Nästa ansökan till utbildningen kan göras under våren 2018.