Här blir teorin verklighet

Vad i herrans namn ska vi med detta till? Den frågan har säkert många ställt sig under någon svettig mattelektion under skoltiden. I onsdags fick elever i årskurs 9 på Asmundtorps skola känna på hur matte används i verkligheten på lokala företag i Landskrona.

– Vi kommer aldrig stå och räkna på det under en brand, men det är bra att ha ett hum om hur långt ifrån väggen man kan stå, säger Josefin Nilsson, brandman från Räddningstjänsten i Landskrona.
Det är ett av tre Landskronaföretag/verksamheter som för dagen är på plats på skolan för att låta eleverna räkna på matteuppgifter hämtade från deras vardag.
På tavlan räknar Josefin Nilsson med hjälp av Pythagoras sats ut hur långt ifrån en vägg räddningstjänstens maskinstege bör stå.
– Det var givande. Vi har gått igenom det innan, men det är kul att testa vad vi gått igenom, säger Julia Olsson.
– Det är trevligt att det hamnar i ett annan sammanhang.
Den andra ”brandmannauppgiften” är om en dieselcistern.
– Det handlar om att räkna ut hur mycket diesel en cistern innehåller. Hur mycket har läckt ut, hur mycket behöver man sanera, säger Josefin Nilsson.

Brandman Josefin Nilsson visar hur man räknar ut hur långt ifrån väggen räddningstjänstens maskinstege bör stå.

Sedan är det dags för elevgruppen att gå till nästa workshop, denna gång med Assa Abloy. Vid tavlan står Marcus Lundström, testledare på Assa Abloy. Det är andra gången han är ute och räknar på detta sätt. De två uppgifterna som han gjort, är sådana som förekommer i yrket.
– De bygger alltid på någon typ av verklighet, säger han.
Marcus Lundström tror att detta är viktigt för att få bort skräcken för matte och så att eleverna får se sina teoretiska kunskaper användas ute i verkligheten. I den ena frågan får eleverna använda en formel som företaget använder för att beräkna den maximala storleken (bredd och vikt) för till exempel en slagdörr, skjutdörr eller karuselldörr.
– Det här är en formel som de kan vara bekväma med i nian. Och jag räknar fortfarande nians matte, efter tolv års mer studier än vad de har här, säger han.

Pär Nershed är mannen bakom Smartmatte.

Karolina Juhlin, studie- och yrkesvägledare, följer hans uträkningar.
– Dels är det för att öka elevernas måluppfyllelse, för att de ska förstå vad de ska ha matten till i verkligheten. Sedan har vi också gymnasievalet som är snart. Tanken är att om eleverna får en liten insyn i vad man faktiskt gör i de här olika yrkena, så kanske de kommer på någonting nytt som kan tillföra något till deras gymnasieval, säger Karolina Juhlin.
Det är företaget Smartmatte som står bakom det hela. Pär Nershed startade det år 2013.
– Det handlar om möten mellan skola och näringsliv, säger han.
Han har arrangerat Smartmatte i olika skolor i Landskrona kommun tidigare, men det är första gången i Asmundstorps skola. I dagsläget finns Smartmatte i strax under 20 kommuner.
Företagen på varje ort tar fram autentiska matteuppgifter. Varje ort får på detta vis en mattebok, med autentiska matteuppgifter från lokala företag. Uppgifterna ligger på företagets hemsida, så att Landskronaelever även kan lösa uppgifter från till exempel Burlöv.
– Men egentligen är det på de här workshopsen, som är där det händer. Att ingenjören följer med ut i skolan och berättar om matteuppgiften och väver in den i sitt sammanhang, säger Pär Nershed.

Bildtext stora bilden ovan: Ida Roos och Julia Olsson klurar över den första uppgiften från Assa Abloy.

FAKTA:
Smartmatte är tänkt att ge eleverna möjlighet att uppleva matematik i sitt verkliga sammanhang. Verklighetsförankrade arbetsuppgifter ska ge eleven en bättre förberedelse för livet utanför skolan, enligt hemsidan www.smartmatte.se. Eleverna får lära sig hur till exempel en entreprenör, en brandman, en ingenjör eller en revisor arbetar med matten.