Trots sen vår – arbete mot snö och halka inte värre än vanligt

Att våren är ovanligt sen i år är inte bara en känsla – det bekräftar även SMHI:s statistik. Men vad gäller snö- och halkbekämpning har 2018 trots allt varit ett normalår för kommunen – hittills.

Det hör inte till vanligheterna, men under några dagar i mars var så gott som hela Sverige snötäckt – utom ett hörn av nordvästra Skåne, med bland annat Landskrona. För även om den meteorologiska våren, alltså sju dygn i sträck med en dygnsmedeltemperatur över noll grader, varit ovanligt sen i år, så har snö och halka inte varit värre än vanligt i Landskrona.
– Det har varit ganska normalt. Däremot har det ju gått väldigt mycket upp och ned i temperaturen, säger Britt-Marie Persson, enhetschef för trafik- och tillståndsenheten på kommunens tekniska förvaltning.
Förvaltningen följer väderprognoserna ”minutiöst” berättar hon, och från slutet av oktober eller början av november fram till månadsskiftet mars-april har kommunen ständig beredskap för att åka ut och ploga, borsta, salta och sprida grus. I år kan den beredskapen förlängas.
– Vi kommer ha beredskap över påskhelgen, sedan får vi titta på behovet efter det.

Fem anställda ur gata-parks personal ligger i beredskap varje dag, berättar Britt-Marie Persson. I tätorten Landskrona är det den egna personalen som står för snöröjning och halkbekämpning, i byarna är det inhyrda entreprenörer.
– Det är maskinstationer och liknande som sköter det, berättar Britt-Marie Persson.
Salta eller inte salta? Det har varit en het fråga i många kommuner. Vägsaltet är visserligen effektivt mot halka, men också skadligt för växtlighet och det hamnar så småningom i grundvattnet. I Landskrona har man valt en medelväg.
– De senaste åren har vi använt salt på de stora vägarna, men saltblandat grus på gång- och cykelbanor, säger Britt-Marie Persson.

När halk- och snölarmet, går så kör fordonen efter en karta som visar prioriteten för olika gator, gång- och cykelvägar.
– Högst prioriterat är infartsvägarna med mycket trafik, till exempel Österleden, Ringvägen, Hälsingborgsvägen och Stenorsvägen. Och gatorna där busslinjerna går.
Vad är högst prioriterat, bilvägar eller gång- och cykelvägar?
– Det är olika maskiner som kör på dem, så det finns ingen sådan prioritering. Också bland gång- och cykelvägarna så är det de som har mycket trafik som är viktigast, ofta går de ju längs med de stora gatorna, till exempel den längs Löpargatan och Strandvägen. Sedan är det ju en stor del av Landskronas gator som ligger på fastighetsmark, där fastighetsägaren har ansvar för snöröjningen.
Vad är lägst prioriterat?
– Det är villagator.
Den sena våren har dock påverkat arbetet på ett annat sätt, berättar Britt-Marie Persson.
– Allt grus som vi har spritt ut ska sopas upp också. Det ska vara gjort till valborg, så i år blir det kortare tid för att göra det.

Bilden ovan: Trafiktekniker Berne Johansson med en näve vägsalt. I ladan på Teknik- och serviceförvaltningens depå på industriområdet finns många nävar, just nu runt 40 ton salt. Varje är beställer kommunen mellan 250 och 300 ton vägsalt. Det går också åt en hel del grus, runt 120 ton sprids på gång- och cykelvägar. En mindre del är sådant som sopats upp och återanvänts. Foto: Per Eeg-Olofsson

Sen vår kan spräcka snöröjningsbudget trots allt
Den sena våren kan komma att synas i budgetsiffrorna – men det är för tidigt att säga, särskilt som en period med osäkert väder väntar.
Snöröjning och halkbekämpning är som bekant inte gratis. Men än är det lite tidigt att säga om årets budget för detta, 1,62 miljoner kronor, kommer räcka. De pengarna ska räcka till både under perioden januari-mars/april och under november-december nästa vinter.
– Hittills i år är det bokfört runt 358 000 i kostnader, berättar Camilla Johansson, avdelningschef för ekonomi och administration på teknik- och serviceförvaltningen.
– Men det är många kostnader som inte är bokförda än, delvis på grund av att vi bytt ekonomisystem vid årsskiftet. Nu i påsk så väntas ju kallt väder igen och det kan ju också betyda snö och halka. Vad det kostat hittills i år vet vi först om en månad.
Skulle det bli dyrare än budgeterat så finns det två vägar.
– Då får man antingen gå till politiken och be om mer medel. Eller så få man försöka minska andra kostnader, plantera färre blommor till exempel, eller lägga mindre asfalt.
Men det är inte alltid som nedskärningar är möjliga.
– Det går om det är under våren som det blir dyrare än beräknat. Men om det blir extraordinärt väder i november-december så får man helt enkelt konstatera att det inte går att hålla budget. Då har man ju redan gjort alla årets planerade arbeten, så det finns inget att spara på.